Det var någon helg innan Julafton som det damp ned. Säkert en lördag. Jag sover 14 timmar och vaknar ändå med en huvudvärk som inte kommer att släppa på hela dagen. Det är arbetsveckans sanna skörd.

Hela dagen känns drömlik, ingenting händer, jag gör ingenting. Någon gång på eftermiddagen slumrar jag till i soffan. När jag kliver upp igen ligger ett svart kuvert bland mina skor. Ingen adress, inget frimärke, ingenting. Jag öppnar och tar upp ett vikt A4 ark av den lite finare sorten, linnepressat eller vad man gör med det. Tillsammans med arket låg 1000 Baht.

Jag hade inte råd att missa den här resan.