Jag har hamnat i konflikt.
Jag letar efter ett idealtillstånd och lyckas över förväntan. Men det sker inte utan att en del gamla kompisar hälsar på. Tryggheten och jag hängde i vått och torrt när jag var ett litet barn. Vi hade en givande vänskap. Tryggheten skrämde bort en massa fiender som jag idag skulle kalla erfarenheter. Då tyckte jag om det. Nu är detta fiender som jag försöker bli vän med. Enligt nya ideal.
Då kommer Tryggheten tillbaks och vill plåga, oroa, måla fan på väggen, göra sig behövd, livrädd att tappa greppet. Men Tryggheten var inget annat än en falsk kompis. Universum må vara kaos men universum svävar runt mig. Jag är dess enda fasta punkt och bara däri i ligger den verkliga tryggheten. Nu återstår bara en sista strid med min gamla kompis. Tror ni jag kan döda honom för gott?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Nej
Också nej
Vadå är det omöjligt att skaffa sig nya erfarenheter samtidigt som man är vän med tryggheten? Måste man välja, menar du? Vad hände med lite av båda, lagom, mellanmjölk, ja du hajjar?
Han menar att riktig trygghet bara kan finnas inom en.
han menar ingenting
vem bryr sig, sluta gnäll hela tiden.
Skicka en kommentar